Lastgränsmärkning

Avgörande för hur mycket man får lasta på en godsvagn är:

- vagnens lastförmåga (= högsta lastgräns)

- vagnens egenvikt (tara)

- största tillåtna belastning per axel (axellast) på banan = stax

- största tillåtna vikt per meter bana = stvm

- tågets hastighet, sth = största tillåtna hastighet.

Exempel: En 2-axlig öppen godsvagn har en lastförmåga av 28,5 ton och väger 11,5 ton.
Vid fullt utnyttjad lastförmåga blir axellasten
(28,5 + 11,5):2 = 20 ton
(Lastgräns C).

En första förutsättning för att vagnen ska få lastas med 28,5 ton gods är alltså, att banan tål 20 tons axellast. Dessutom måste hänsyn tas till tågets hastighet. Hastigheten utgör som regel inget problem så länge man inte skall köra fortare än 100 km/tim.

ABCD-märkning

Alla godsvagnar är enligt en internationell överenskommelse försedda med en speciell märkning, ABCD-märkningen, som anger vagnens lastgränser (lastkapacitet) vid olika axellaster och hastigheter:

A, B, C och D betecknar en största tillåten axellast av 16, 18, 20 respektive 22,5 ton. S längst ner till vänster anger att största tillåtna hastighet är 100 km/h (SS står för 120 km/h). När ruta med hastighetstal saknas ovanför S får svensk vagn på svensk sträcka framföras med en största tillåtna hastighet på 100 km/h (120 km/h vid SS).
Siffror i övrigt anger lastgräns (lastkapacitet) i ton vid respektive axellast och vid olika hastigheter:

Vid bl a GreenCargo pågår provtransporter med vagnar för 25 tons axellast. Dessa vagnar är märkta med "E" på tilläggstavla. Vagnarna går endast i bestämda relationer, eftersom det inte finns så många banor i Sverige som klarar så hög axellast.

För att kunna framföra lastade, GC-registrerade godsvagnar på vissa sträckor i internationell trafik, med sth 120 km/h, har GC:s RIV-märkta vagnar kompletterats med s k tvåstjärnemärkning. Märkningen är placerad till höger om ABCD- skylten (enligt bild) och visar då den högsta lastgräns vagnen får ha vid sth 120 km/h. Observera alltså att denna märkning inte gäller på GC.

Stjärnorna är vita, på röd eller blå botten.

Exempel på märkning till höger om 90-raden.

På linje med 22,5 ton största tillåten axellast får alltså vagnen med ovanstående märkning lastas med 32,5 ton om den går i tåg som framförs med en hastighet av högst 90 km/h.Ska vagnen sändas med tåg som håller 100 km/h visar märkningen att vagnen får lastas med högst 27,5 ton.

Lastgränsmärkningen anger således den största tilllåtna last i ton (t) som vagnen får lastas med för att få framföras på linjesträckor, som klassats A, B, C, D, liksom även B1, B2, C2, C3, C4, D2, D3, D4 beroende på aktuell linjesträckas bärighet och standard. Sifran efter bokstäverna anger varierande värden på största metervikt, stvm. Även detta är allså en faktor man måste ta hänsyn till vid godstransporter. Det är alltså här fråga om banans bärighet, och inte vagnens.

Märkningen är internationell, och gäller alltså lika för alla UIC-anslutna järnvägsförvaltningar.

Linjeklass

Axellast,
ton (stax)

Metervikt,
ton/meter (stvm)

A

16,0

5,0

B1

18,0

5,0

B2

180

6,4

C3

20,4

6,4

C3

20,0

7,2

C4

20,0

8,0

D2

22,5

6,4

D3

22,5

7,2

D4

22,5

8,0

Om samma lastgräns gäller för:

- B1 och B2

- C2, C3 och C4

- D2, D3, D4

anges endast B, C respektive D.

Då boggivagnar förekommer i ett antal olika längder bör man i tveksamma fall kontrollera största tillåtna metervikt (stvm) på aktuell transportsträcka, före transport.

Följande länk innehåller ett hjälpmedel för att kontrollera stax och stvm på vagnar innan transport: Kontrollera stax och stvm » Excel, 13 kB, öppnas i nytt fönster.